Igår var det fettistisdag och vi bakade semlor. Kan inte komma ihåg att den här dagen var så uppmärksammad när jag var yngre? Det går knappast någon förbi att det är semlans dag. Vi prövade min väns Zahras recept på gluten- och sockerfria semlor, supergoda!
Påtal om något helt annat. Låt oss diskutera bebislår, och bebismys för den delen. Jag blir lätt lite rastlös av att gå hemma hela dagarna, men inget går upp mot morgnarna. Att sitta i soffan och mysa med en nöjd, varm och nyvaken bebis är svårslaget, Detta kommer jag verkligen sakna. Och de knubbiga små bebislåren med alla små veck? Åh..
Vad tycker ni är/var det bästa med mammaledigheten? Och vilken var den absolut mysigaste åldern under de första åren? Jag tycker Estrid är inne i ett sånt underbart flow nu, glad och mysig mest hela tiden.
Senaste kommentarer